Damma av bloggen och börja skriva igen? 

Kanske... 

Senaste tiden har jag iaf varit inne på min blogg och levt mig tillbaka i tiden.. Eller ja, läst mina gamla inlägg och tittat på alla bilder på mina underbara barn när de var yngre! Mycket bättre än vilket fotoalbum som helst!! För här står ju massa text också som är beskrivande i olika situationer.. väldigt bra dagbok måste jag säg :-)

Å när jag läser, både mina egna gamla inlägg, men också andras bloggar som jag följer så blir jag så sugen på att börja skriva igen.. För min egen skull! Att dokumentera för framtiden, att kunna ta fram och visa mina barn när de blir äldre! Men också för er där ute som har intresse av att läsa om min/vår vardag.. 

Så här kommer då ett inlägg åtminstone!

Precis som varje vår så längtar jag ut, ut i trädgården, ut i naturen. Jag vill odla allt och inget, se de spira i jorden, njuta av alla dofter som kommer när solen värmer på och blommor och träd spricker ut i leende. Hela jag får ny energi efter vinterns långa mörker och emellanåt känns det som om jag skulle orka göra hur mycket som helst.. Fast det gör jag ju såklart inte.. Kroppen säger ifrån - SOV! Och jag älskar att sova, som tur är! 

Det värsta med allt mitt odlingssug är att det alltid blir så trång i fönstret i garaget, ju mer det sticker upp desta mer plats vill de små rötterna och ju större krukor desto mindre plats i fönstret. Men i år löser det sig bra! jag har ett växthus att flytta ut växterna i! Än så länge inte superdupervarmt på nätterna (ibland inte på dagen heller) men det håller plusgrader och växterna får lov att växa lite saktare än inne i garaget. Förhoppningsvis blir de lite grövre då oxå! Vi får se om några veckor!

I år har jag sått några olika tomatsorter, paprika, chili, dill, gurka (vanilg och djungelgurka), squash, basilika, sockerärt, och lite olika blommor, så som svartöga, dahlia, slingerkrasse, pense och lavender. Mycket spännnade! 

Jag har även sått lite ätbart i en balja i växthuset: bla rädisor och spenat. I landet ute tryckte jag ner vitlök i höstas, några få har visat sig, hoppas på fler! Potatis och gullök satte jag för ett par veckor sedan, nu vill jag bara att det ska komma upp! Men det går ju inte så fort.. 

Denna helgen är mina guldklimpar hos sin far.. Det är alltid tomt när de inte är här, men jag har lärt mig att njuta av stillheten oxå, att kunna göra grejer utan att bli avbruten, att kunna dona trädgården utan att tänka på att jag ska utfordra mina älsklingar.. Nu lagar jag iofs mat ändå för här är ju fler som blir hungriga här hemma, men jag måste inte för de kan själva laga mat när de blir hungriga och då kan jag sätta mig vid dukat bord :-)

Nu kom mannen i mitt liv in så nu avslutar jag här och hittar på annat! 

På återseende!