Lekt en massa med barnen, lego, pippihus, bilar, läst bok, varit bil mm.

så har vi lagat lite mat, köttgryta med rosmarin. Det blev smaskigt tyckte vi alla utom Embla.. Hon åt ris och majs.

Sen åkte vi ner till Veddige på jakt efter lite nya innetofflor till oss alla. Golven här nere är liiite kalla och SkoIngvar inne på Karlsson hade konkursutförsäljning. Då får man passa på och kolla läget!

Det blev ett bar döskallar till Embla, Lejon till Åke, bruna m. gepardmönster till mig och med spindlar på till Loke, så nu ska väl fötterna hålla sig varma iaf! blev en ny tvättkorg också och några böcker och annat krimskrams. Köpte även varsitt par sommarskor till EMbla och Loke och håller tummarna att de kommer vara lagom då. é lite orolig att jag tog för stora till Loke, men det ger sig! Bara och vänta se!

Ikväll blev det varma mackor och nu är det allmänt virrvarr med ett barn som kollar Pnnyakuten och ett som vill kasta boll och det tredje vill vara med överallt. Jag sitter här här och Åke försöker sy på sina nya märken på HVkläderna.

Imorgon börjar en ny vecka igen! Härligt!

Å Loke har blivit en hejare på att kavla degen och smöra, kanela MYCKET och sockra MYCKET, rulla och dela och lägga i formarna! Full koncentration...

Och tröjan utoin och bakofram!! Goa bullar blev de, räcker väl ett litet tag...

När vi var i fjällen, och innan dess oxå, har Loke väldigt gärna velat ha/prova åka snowboard. Vi hade tänkt låta honom testa och hyra i tre timmar, men så blev det inte så nu tog han saken i egna händer och sa att vi skulle ta bort hjulen på hans skateboard. Sagt och gjort, han Tuva och jag skruvade tillsammans häromdagen.

Sen testade han den ute i vår pytteslänt ner i grannens trädgård i torsdags och konstaterade att det var svårt, fötterna bara halkade av. Vi måste fixa nåt att hålla fast fötterna med på brädan... Vi provade fiskelina, den höll ett par åk och gick av. Han fick liksom inte nån bra balans på den lilla brädan. Men skam den som ger sig.. Idag har vi provat olika konstruktioner inomhus och åkt på en madrass i trappan. Funkar alldeles utmärkt! Provade med bara snören och sätta om foten men det blev inte tillräckligt bra. JAg började fundera på om det gick att fästa ett par skor på den, typ limma fast ett par gamla.. Men så poppade en idé upp, sandaler! De gick utmärkt att knyta fast med snörena och så här ser det ut!

Som han har kämpat i trappen för att hitta balans, och sedan har både han och Embla hoppat omkring i köket och låtsats att de gör tricks med snowboarden! Det brötar lite, men är uthärdligt och kul har de haft!!

Upp i luften och brädan hänger med! Kan undra om det finns riktiga snowboardar till så små, han hade säkert fixat det... (han önskade sig en redan när han fyllde år i augusti, men men, den som väntar på nåt gott.. och nu har han ju nåt att roa sig med).

När vi var ute i torsdags passade vi på att gräva en lite tunnel i en våra högar här ute oxå, Embla var inne och lekte med en kompis och Tuva sov gott i en pulka i solen!

Jag kom nästan igenom, fick plats men hade inget utrymme att dra mig framåt, mer än att putta med fötterna där bak och det var inte så lätt, för det gled liksom inte så bra.. Men Loke tog sig igenom som ingenting!

Vi grävde en rejäl grop oxå, en säng sa Loke och han skulle ha täcke oxå! Det slutade så här :-)

Bara ett litet ansikte sticker fram!

Men det gick bra att ta sig upp fast man har en mamma som gräver ner en!

Underbart med snö!! Men så kallt som vi har haft inatt (rungt -25) och idag är inte det skönaste, men korta stunder kan man vara ute iaf!  

Tuva har hittat ett krypin, i plastlådeskåpet, som är ett hörnskåp med snurrhyllor, dit har bara katten krupit in förut!

Hon snurrade verkligen in sig i skåpet och det var inte det lättaste att lirka ut henne, fastnade med benet när jag försökte lyfta... kan ju hoppas att hon inte kmmer krypa in där alltförofta :-)

Ännu inga bud på vårt hus, tänk om vi inte får sålt??? Bara att vänta och vänta och hoppas på det bästa...

godnatt på er

Så kan det gå....  

Inte jag, men barnen. Uppe i Lindvallen ville Loke låna/ta varenda snowracer han såg. -Den har ju ingen, kan vi inte låna den mamma? -nej, det kan vi inte, det är inte våran, vi får ringa och fråga mormor om hon har kvar min gamla snowracer på vinden; svarade jag.

Och den stod och samlade damm på vinden, så den lånade vi hem i tisdags när vi vart och tittat på hus. Och igår gick Åke med Loke på baksidan, ner mot ån och åkte i sluttningen mot ån, det gick som hejsan på skaren! Så idag när jag jobbat har Åke vart där med alla tre barnen och åkt snowracer. Kul hade de haft det, men Embla hade krashat rejält och landat på ansiktet, skråmor i hela ansiktet stackarn. Men hon är nöjd och glad och verkar inte särskilt berörd, inte nu iaf. Värre hade det vart när det  hände. Men det är u sånt som händer och det försvinner igen! åke har fotat hennes ansikte, men jag har inte lagt in bilderna på datorn än...

Nu kommer lite mer info från vår semester. Efter första dagen ute i backen var Loke väääldigt trött, han somnade snabbt i soffan vid strax efter 16. Satt och pratade i soffan och jag fixade med maten medan Åke körde sitt första längskidepass, när jag kollade nästa gång hade han slocknat!

Det var svårt att få liv i honom igen, men han var ju tvungen att äta middag!

Tuva hittade en favoritleksak i stugan, som roade henne på många olika vis. En "vedkorg", stå vid, putta på, klättra i och ur, lägga saker i och ta ur, bli dragen och puttad i den  och även gungad i!

Nåt annat som oxå var väldigt kul var att dra i sladdar och kontakter, det har inte gjort hemma innan. Inge bra Tuva! ajabaja, farligt!! och en superarg Tuva! klättra upp för stegarna till överslafen var oxå kul.

Båda de stora barnen gick i skidskola, som vi bokat via nätet innan vi reste. Då är det inte alltid så lätt att veta vilken grupp man ska välja... Embla hamnade i "glidarna" 7-9 år - en grupp där man kan grunderna, åka knapplift, svänga och stanna. De tränar ju givetvis mer, och utforskar skidområdet! Det passade henne jättebra, gruppen var inte full heller då vi valde den sista tiden på dagen 15-16. 4 stycken på en lärare, vilket betyder mycket uppmärksamhet och utrymme, perfekt för Embla! Hon var mycket nöjd och det var inga problem att lämna av henne!

Till Loke däremot valde vi en alltför lätt grupp, "snögubbar" - nybörjare 4-6 år, inga förkunskaper, börjar från grunden med att träna liftåkning och hoppar av vid halva backen ungefär. Den största svårigheten för Loke var här att flera grupper var och åkte på samma ställe, 3-4 lärare alla med likadana röda kläder och likadana hjälmar, och alla hoppade av på olika ställen i backen. Detta resulterade i Loke flera gånger under andra dagen hoppade av på fel ställe (för tidigt) och blev sur och inte fick någon respons. Jag åkte dit för att hjälpa/prata med honom och förklarade att han måste se vart hans lärare hoppar av (läraren åker alltid först) och åka ända dit. Hjälpte det? NEJ! Han hoppade av på fel ställe, satte händerna i sidan och såg sur ut. Inte lätt att vara liten.. Jag pratade med Lokes lärare som sa att han kan mycket mer, detta är för lätt för honom. Jag svarade, ja han behöver nog mer utamning. Hon skulle prata med Anthon (som läraren i nästa grupp hette) om han kunde vara med där istället. Det var helt ok så redan de sista åket andra dagen skulle han åka med där. Fixade han det? NEJ... Han hoppade av för tidigt igen (fast jag sa till honom att ÅK HELA VÄGEN UPP) och skulle absolut inte gå mer i skidskola... Det var inte lätt att få honom att vara med tredje dagen, fast både Anton och jag peppade och trugade... Inte blev det bättre av att han startade med att återigen hoppa av för tidigt, hos en av de andra lärarna. Nästföljande åk fick han åka ihop med Anton i liften för att komma med tll rätt ställe och sen flöt det på  och de gav sig iväg från barnbacken! Anton var rolig och gav mycket uppmärksamhet till barnen (bara namnet hjälpte Loke mycket tror jag, morbror Anthon är ju en stor idol!) Jag såg honom i liften en gång när de skulle upp och han trixade på en massa olika vis och barnen stod nedanför och skrattade! Loke testade ju såklart trix med knappliften, böja på knäna och släpa liften i marken, svänga ut vallarna etc. Antons slutord om Loke

Loke é så cool, jag har bara hört om treåringar som åker skidor så, men nu har jag sett det! Loke tre år! Ska han gå i skidskola nästa år kan han lätt vara med i nästa grupp, snökanonerna, men han kan behöva växa till sig lite!

*STOLTA FÖRÄLDRAR* Resterande dagar hälsade han på var och varannan rödklädd skidlärare som var ute med grupper, oftast i tron om att det var Anton tror jag.

Båda två testade på att åka ankarlift själva och det gick utmärkt, loke åkte som ingenting och hoppade av själv utan problem. Vill hellre åka själv än mellan mina ben! Tänk vilken frihet och även här testade han lite trixande, med en nervös mamma på liften bakom i väntan på att han skulle ramla, men inte en gång! Embla tyckte det var läskigt att hoppa av så jag skulle hjälpa henne med det, hur gick det då, inge bra alls... så det var ju såklart lika läskigt sen oxå. Men de tränade i skidskolan sen och då gick det jättebra! men det är ju roligare att åka tillsammans och ha den lilla stunden att prata, så hon och jag åkte tillsammans efter Loke.

Embla och Drottningen av snögubbeborg!

Tuva måste oxå hälsa...

  Drottningen ville behålla henne!

Men vi fick tillbaka henne och fick liggåka lite pulka, när Embla åkte med gick det bättre att sitta, men själv i pulkan tippade det emellanåt.

På visit hos sagosnögubben i snögubbeborg!

De första dagarna var jag benhård mot Loke, han fick inte köra in i skogen innan han helt säkert fixade att bromsa och stanna, ville ju inte att skulle köra in i var och vartannat träd. och jag hade ingen större lust att köra i skogen och hålla koll. Så vi höll oss i backen och tränade och körde över vallen ibland och följde guppen/spåren precis i kanten och hoppade över vallen ut i backen igen. Men sen fick han gärna köra där och han och Embla turades om att vara John i Följa John. I början körde jag precis utan för skogen och spanade in hela tiden för att se att de tog sig fram båda två, men sen slappnade jag av och sa till dem. -händer nåt därinne, att ni ramlar, slår er och inta kan ta er upp själva. Ropa så högt ni kan och stanna hos varandra! Men allt gick bra. Dock fick jag hjälpa loke upp ur LÖSSNÖ ett antal gånger, när han landat med näsan först och hade snö i hela ansiktet. Oftast när det gick lite fort över en vall! Men bara upp igen och åk!

Jaha det får vara nog om vår semester nu, avslutar med lite mer bilder därifrån!              

"Det vackraste man har det sätter man på bordet!" 

skrev faktiskt ett ganska långt inlägg en av kvällarna i Lindvallen (hyrde ett hel kass mobilt internet som bara kopplade ner hela tiden) och skulle spara och lägga ut det och då hade nätet kopplat ner och allt försvann, jag gav upp och skrev inte nån mer gång. Har man semester så har man!

Men nu så är det verklighet igen och bara att ta tag i bloggandet så alla mina läsare får nåt att göra igen efter en dryg veckas frånvaro...

Vi har haft en helt underbar vecka! LAgom kallt och snöfall flera av dagarna, backarna var väldigt bra att åka i (var en eftemiddag som jag tyckte det var lite sämre men inte dåligt). bra konsistens på snön och det blev inga jättehögar i backarna trots att de var välåkta och det var väldigt få ställen där det var isisgt (iaf i de backarna som vi åkte!) En dag var det riktigt dimmigt och såklart valde jag att ta med kameran ut den dagen... blev inga bra kort... Men kameran är ju inte direkt smidig att ta i fickan så den fick bli hemma resten.. Men här kommer en serie på Loke i dimman nerför backen till vänster om Gustav, när man står nedanför.

Lägg märke till hans sköna stil här nedan! Lite backhoppningsstuk...

Båda barnen fixade utan svårighet de backar jag släpade upp dem i och just denna dimmiga dagen gav vi oss upp i sittliften och det var faktiskt lite obehagligt för sikten var verkligen begränsad. Man såg nån meter framför sig och Embla gillade inte det riktigt. - nu måste vi hålla ihop och åka nära varandra så vi ser varandra hela tiden. Var min uppmaning till dem och det gick bra vi tog oss ner och höll oss sedan från mitten av backarna och neråt den dagen. Vi vill ju inte tappa bort varandra!

Några skidbilder på Embla oxå i en av alla barnbackar! Samma dag, men betydligt mindre dimmigt bara man var långt ner i backarna (man ser gränsen var dimman går)! Slalom genom banan!!!

Tittar man noga på bilden ovan så ser man Loke komma genom tunneln till vänster... Och här nedan en tandlös glad tjej!

Det får bli allt för idag, har massor med mer bilder och info på lager men just nu behöver jag sova och så håller batteriet på datorn på att ta slut och jag vill inte förlora ett inlägg till!

På återseende!

Gräddigt värre!

Men smaskigt är det och bättre blir det...

Det bästa av allt tyckte nog Tuva var att hon ju fick bada efteråt!

Helt alena utan syskon som stör och ska dyka här och dyka där!

Ikväll fick jag hjälp med maten, Embla vevade i köttfärsen och Loke skalade morötter (tog dock ingen bild på Loke..)

Vi har även lekt lite med tatueringspennor (en av Emblas favoritsaker) och så här fin gjorde Loke sig   

Embla blev dekorerad av mig, men det skulle va av Loke för på hans rygg skrev hon "DU E DEN BÄSTA LILEBROREN FRÅN EMBLA". så här blev resultatet:

Under tiden som vi lagade mat roade sig Tuva kungligt i skåpet under diskhon! först plockade hon ut diverse saker sedan gjorde hon helt enkelt så här!

Hon fick jättebra plats där! Och det enda jag behövde ta undan var sköljglansen till diskmaskinen för den ville hon gärna smaka på och suga på, Inge bra...

Loke hjälper pappa att snickra, eller såga kanske. Ett bra sätt att hålla brädan stilla! Jag och Tuva fick oxå assistera och Tuva tyckte nog att det vibrerade gött i rumpen stumpen för hon vill sitta mera!

En liten bror/syster bild från Nyårsafton!

Loke är så go med Tuva nu, han busar och leker med henne och de skrattar glatt båda två! Härligt!

Nu blir det sängen så jag orkar iväg till jobbet imorrn!  

en liten jobbeväska, i mitt yrke krävs en del attiraljer. Termobyxor, raggsockar, extratröja, vantar, mössa, inneladdor, te, regnkläder (fast inte just nu) mm...

Men just nu sitter jag bara här och slappar och håller tummarna att Embla och Loke somnar i soffan efter att ha stigit upp Tidigt idag och lagt sig sent igår. men man vet aldrig, bra trötta är de iaf!

På förmiddagen idag röjde jag lite källarn inför visningen, rensande undan lite och ställde iordning och sopade/dammsög. Åke tog med Tuva till affärn och loke satt klistrad framför Tv:n. i eftermiddag har barnen målat med vattenfärger och här ligger ett tiotal teckningar som kanske ska sparas/slängas. Jag ger de några dagar... Medan de målade och tuva lekte med lite allt möjligt så passade jag på att städa ur kylskåpet. Nu är det rent, frächst och ganska tomt. men vi åker ju snart så vi fyller inte på så mycket innan vi är hemma igen! polerade även utsidan på kyl och frys och tog bort alla kylskåpsmagneter. det gör lite skillnad måste jag säg!

Imorrn väntar jobbet, usha känner inte att jag hinner med och jobba just denna veckan, men jag har ju själv planerat det och sagt ja. Så jag får ju skylla mig själv, eller?? Och förmodligen kommer det flyta på alldeles utmärkt och det får bli som det blir! Bara jag kommer dit så tycker jag det är ASkul!!

Får se hur det blir med bloggning nu ett par veckor.. Kan bli lite tomt här tror jag, eftersom jag nu jobbar resten av veckan och vi sedan åker iväg... Och när vi har åkt på söndag kommer mina älskade föräldrar hit och gör en sista städinsats inför visningarna. (mycket lättare att städa utan tre barn som vill leka med det man städar undan!) TACK NI ÄR DE BÄSTA!

Ni som är trogna läsare får helt enkelt härda ut och hålla tummarna för att vi får många intressenter på vårt hus!

på återseende

har Tuva tagit! ca 9,5 månad gammal och hon har redan promenerat 2-3-4 steg i rad och inte gjort det bara en gång utan flera!

Det är roligt att se och även om jag egentligen tycker att hon ska vänta lite till med att gå så berömmer jag såklart henne och lockar gärna på henne för att få se henne gå ytterligare en gång. Det är ju sååå gulligt!

Så nu får vi se om hon/vi nöjer oss med dessa steg och tar det i sakta mak eller om hon/vi strävar fram snabbt och har en liten tjej som går på i massor här om någon vecka eller tre... Det är ju detta som är så härligt med barn, att få följa hela utvecklingen och det händer mycket under en uppväxt!! Och man får glädjas åt och tillsammans med dem!

De båda stora är just nu i skrivandets stund på Disney on ice med mormorn och Thomas. De har sovit där i natt efter kalaset igår kväll, som var väldigt trevligt!

Och i eftermiddag bär det av till nästa kalas, även det i Tvååker hos min Far som fyller år på Tisdag. Så Embla och Loke kommer dit senare och åker med oss hem ikväll för att imorgon börja allvaret med tidiga morrnar igen... Det kan bli liiite kämpigt!

kram